Av Anders 
Många löser ett korsord eller ett sudoku varje dag utan att egentligen fundera på om det gör någon skillnad för hjärnan, bortsett från att det är avkopplande. Men frågan har intresserat forskare på flera universitet under lång tid, och de senaste årens studier ger faktiskt ett tydligare svar än man kanske tror.
Den stora studien som förvånade forskarna
En av de mest citerade undersökningarna genomfördes av forskare vid Columbia University och Duke University. I studien fick 107 deltagare med lindrig kognitiv nedsättning, en riskgrupp för demens, antingen träna med webbaserade korsord eller med datorspel särskilt utformade för att stärka minne och uppmärksamhet. Deltagarna, med en medelålder på 71 år, som tränade med webbaserade korsord visade större kognitiv förbättring än de som tränade med kognitiva datorspel.
Det förvånande var att korsordsgruppen presterade bättre både efter tolv veckor och efter hela 78 veckor. Korsord var bättre än de kognitiva spelen på det primära måttet för kognition, ADAS-Cog, vid både 12 och 78 veckor, och även på FAQ, ett mått på funktion i vardagen, vid 78 veckor. Forskarna kunde dessutom se skillnaden på ett mer konkret sätt än bara testresultat, korsordsgruppen visade mindre krympning av hjärnan vid MR-undersökningar jämfört med gruppen som spelade datorspel.
Nästan 20 000 personer i en brittisk studie
Ett annat forskningsspår kommer från University of Exeter och King’s College London, som under flera år samlat in data från den så kallade PROTECT-studien, en av de största digitala kohorterna för äldre vuxna. Där fick deltagare rapportera hur ofta de löste ord- och sifferpussel som korsord och sudoku, och sedan genomgå kognitiva tester.
Resultatet visade att personer som regelbundet gör ordpussel har en hjärnfunktion motsvarande tio år yngre på tester av grammatiskt resonemang, och åtta år yngre på tester av korttidsminne. Forskarna själva var noga med att inte dra för stora slutsatser. De kunde inte säga att pusslandet i sig minskar risken för demens senare i livet, men resultaten stöder tidigare fynd som pekar på att regelbunden användning av ord- och sifferpussel håller hjärnan skarpare längre.
Inte alla forskare är lika övertygade
Det finns dock skäl att vara försiktig med slutsatserna. Flera av de stora befolkningsstudierna är korrelationsstudier, det vill säga de visar ett samband men inte nödvändigtvis ett orsakssamband. Det är möjligt att personer med redan god kognitiv förmåga helt enkelt är mer benägna att ägna sig åt pussel och korsord, snarare än att pusslandet skapar den skarpa hjärnan.
Experter som uttalat sig i internationell media har påpekat att verbala förmågor ofta förbättras naturligt med åldern, vilket gör att äldre vuxna tenderar att bli bättre på just ordrelaterade spel oavsett träning. Samtidigt är det just sådana förmågor som mental snabbhet, förmågan att ignorera distraktioner och att växla uppmärksamhet, som annars brukar försämras med åldern, och som därför kan vara särskilt värda att träna medvetet.
Varför fungerar korsord bättre än vissa datorspel?
En förklaring som flera forskare lyft fram är att korsord kräver en bredare uppsättning kognitiva förmågor samtidigt. Att lösa ett korsord innebär att man söker efter ord i minnet, kopplar ihop ledtrådar med betydelser, håller flera möjliga svar i huvudet och justerar när man inser att ett ord inte stämmer. Det är en kombination av språklig förmåga, arbetsminne och mönsterigenkänning i en och samma aktivitet, vilket skiljer sig från många smala, specialdesignade hjärnspel som bara tränar en enda funktion.
Sudoku fungerar på ett delvis annat sätt eftersom det bygger på ren logisk deduktion och rumslig förmåga snarare än ordförråd. Många forskare menar därför att variation mellan olika typer av pussel, korsord en dag, sudoku en annan, kan ge bredare stimulans än att bara hålla sig till en genre. Den som vill testa själv kan läsa mer om svårighetsgrader i vår guide till sudoku i olika nivåer, eller botanisera bland gratis korsord på olika svårighetsgrader om den länken finns tillgänglig, annars via startsidan.
Så väljer du rätt hjärngympa
Oavsett vilken sida av forskningsdebatten man lutar mot verkar de flesta experter vara överens om en sak, det är bättre att utmana hjärnan regelbundet än att inte göra det alls. Den goda nyheten är att det inte kostar något att testa. Det finns i dag gott om gratis alternativ online, från klassiska kryss till mahjong och patienser, som alla på olika sätt tränar minne, uppmärksamhet och problemlösning.
Fastnar man ibland på en ledtråd i korsordet kan det vara värt att slå upp ordet i stället för att ge upp helt, vilket för många är själva poängen med aktiviteten. Vår guide till korsordslexikon kan vara till hjälp när man kört fast på ett svårt ord. Vill man variera sig bortom ordpussel finns även logikvarianten tectonic, sudokus japanska kusin, som tränar liknande förmågor på ett annat sätt.
Slutsats
Forskningsläget är alltså inte helt entydigt, men det pekar konsekvent i samma riktning. Regelbundet pusslande, vare sig det handlar om korsord, sudoku eller andra logikspel, verkar hänga samman med bättre kognitiv prestation hos äldre vuxna, och i vissa fall även med mindre krympning av hjärnan över tid. Att det dessutom är gratis och tillgängligt för de flesta gör det till en av de enklare vanorna att testa, oavsett om man gör det för hälsans skull eller bara för nöjes skull en stund varje dag.