Av Anders 
Sudoku är ett av de mest spelade pusslen i världen, och miljontals svenskar löser en ruta varje dag, i tidningen, på mobilen eller på en av de många sajter där man kan spela gratis sudoku online. Men historien bakom rutnätet med siffror är mer krokig än man kan tro. Den börjar inte i Japan, utan i Paris, går via en amerikansk tidskrift och slutar med en pensionerad domare från Nya Zeeland som fick hela världen att bli beroende.
De franska tidningarnas glömda pussel
Redan i slutet av 1800-talet experimenterade franska tidningar med sifferpussel som liknade dagens sudoku. Le Siècle i Paris publicerade ett partiellt ifyllt magiskt 9×9-kvadrat med 3×3-underrutor den 19 november 1892. Pusslet krävde dock uträkning snarare än ren logik, eftersom siffrorna kunde upprepas och summorna skulle stämma, snarare än att varje siffra bara fick förekomma en gång. Några år senare tog konkurrenten La France idén ett steg längre med ett pussel som låg betydligt närmare det vi känner igen idag. Dessa tidiga varianter var populära i ungefär ett decennium innan de föll i glömska runt första världskriget.
Number Place föds i New York
Det dröjde fram till 1979 innan pusslet fick sin moderna form, med raka rader, kolumner och nio 3×3-block som alla måste innehålla siffrorna 1 till 9 utan upprepning. Det publicerades då under namnet Number Place i den amerikanska tidskriften Dell Pencil Puzzles and Word Games, utgiven av Dell Magazines i New York. Puzzlet publicerades först i en utgåva av Dell Pencil Puzzles and Word Games år 1979, sannolikt utformat av arkitekten och pusselkonstruktören Howard Garns, även om skaparen länge var anonym.
Japan ger pusslet sitt namn
Number Place väckte inget större intresse i USA, men fångade ögonen på Maki Kaji, chef för det japanska pusselförlaget Nikoli. Han upptäckte pusslet och publicerade det i sin månatliga pusseltidning 1984, och gav det namnet ”Sūji wa dokushin ni kagiru”, vilket ungefär betyder att siffrorna måste vara ensamma. Namnet kortades senare ner till det vi känner idag. I Japan finns en enkel förklaring till varför just detta sifferpussel slog igenom så starkt, nämligen att det japanska språket inte fungerar särskilt bra för korsord, så ett sifferpussel blev mycket mer framgångsrikt i den japanska kulturen.
Maki Kaji, som senare fick smeknamnet sudokus gudfader, ledde Nikoli fram till 2021 och dog samma år efter en tids sjukdom. Han förklarade själv att hemligheten bakom ett bra pussel var enkla regler, och att glädjen låg i själva lösandet snarare än i vinsten.
Genombrottet i västvärlden
Sudoku hade förblivit ett japanskt nöje om inte en pensionerad domare från Nya Zeeland, Wayne Gould, hade snubblat över det i en bokhandel i Tokyo 1997. Han la sex år på att bygga ett datorprogram som snabbt kunde generera unika pussel, och erbjöd sedan tidningar att publicera dem gratis mot att han fick en hänvisning till sin webbplats. Den 12 november 2004 lanserade The Times i Storbritannien pusslet, då under namnet Su Doku. Responsen blev enorm, och inom några veckor hade konkurrerande tidningar som Guardian och Daily Telegraph också börjat trycka egna sudokusidor. Kort därefter spred sig febern till USA, övriga Europa och resten av världen.
Populariteten ledde också till organiserad tävlingsverksamhet. Det första världsmästerskapet i sudoku hölls i Lucca i Italien i mars 2006, arrangerat av World Puzzle Federation, och samlade tävlande från över tjugo länder. Sedan dess har mästerskapet hållits årligen, med Japan och Kina som de mest framgångsrika nationerna.
Sudoku i svenska tidningar och på nätet
I Sverige dök sudoku upp i dagstidningar strax efter det globala genombrottet, och blev snabbt lika naturligt som korsordet på samma sida. Idag behöver man dock inte vänta på morgontidningen för att lösa dagens ruta. De flesta stora tidningar erbjuder sina pussel digitalt, och därutöver finns ett stort antal fristående sajter där man kan spela gratis sudoku online i valfri svårighetsgrad, från nybörjarnivå till riktigt kluriga rutnät. Vill man läsa mer om hur man hittar rätt svårighetsgrad för sin egen nivå finns en fördjupning i artikeln om var man spelar sudoku i olika svårighetsgrader här på sajten.
Det som gör sudoku så tidlöst är att pusslet inte kräver några matematiska färdigheter alls, bara logiskt tänkande, vilket gör att samma ruta fungerar lika bra oavsett vilket språk man talar. Den egenskapen är sannolikt en stor del av förklaringen till att pusslet spred sig så snabbt över hela världen på bara ett par år.
Andra sifferpussel att prova
Om man har fastnat för logikpussel finns flera besläktade varianter att utforska. Tectonic är ett japanskt sifferpussel som ofta beskrivs som sudokus kusin, och kan läsas om i artikeln om Tectonic och dess koppling till sudoku. Det finns också gott om forskning kring huruvida denna typ av vardagliga hjärnpussel faktiskt gör oss skarpare, ett ämne som utreds närmare i artikeln om vad forskningen säger om korsord och sudoku.
Oavsett om man väljer papper och penna eller en gratis app, är sudoku ett av de få pussel som har lyckats hoppa mellan språk, generationer och medier utan att tappa sin charm. Från en bortglömd fransk tidningskolumn till dagens mobilappar har resan varit lång, men grundprincipen är densamma: nio siffror, nio rutor, och en enda logisk lösning.